Modul 6, Dokumenthantering

Mål:

• Kunna aktivt arbeta med dokument och dokumentappar
• Kunna överföra dokument mellan iPad och dator 
• Kunna hantera olika dokumentformat
• Kunna samla dokument och dela med andra

Dokumenthantering är en svaghet hos iPad, och en anledning till att många anser att man inte har nytta av en iPad, eller klarar sig enbart med en platta, det vill säga utan dator. iPad är nämligen inte omedelbart kompatibel med Office-paketet.

Det finns ett antal appar som kan hantera till exempel Excel, Word- och PowerPoint-dokument. De har det gemensamt att de kostar pengar. Vi kommer därför inte att jobba med dem i kursen.

Apple har en egen svit betalappar som kallas iWorks, och som också används till Macar. Läs mer om dem här, iWork. 

Andra omtyckta dokumenthanteringsappar som kostar pengar är Goodreader och Quickoffice.

Lyckligtvis kan man göra mycket med pdf-dokument och det är sådana vi utgår från i modulen.

Förberedelser:

Gå in på Dropbox på din dator. Det är en molntjänst där man kan lagra och dela filer för att komma åt dem överallt. Skapa ett Dropbox-konto knutet till din jobbmejladress. Du kommer att få/ha fått en inbjudan (till din mejl) till en gemensam Dropbox-folder. Acceptera att gå med i den delade foldern.

Ladda ner appen Dropbox till plattan och logga in med ditt konto. Dropbox kan också laddas ner som program till din dator. I den här modulen räcker det att du testar nätåtkomsten och iPad-appen.

Ladda ner appen Adobe Reader till din iPad. Gå gärna igenom introduktionsfilen som ligger i appen när du öppnar den första gången. (Saknas introduktionsfilen kan du hitta den i vår gemensamma Dropbox. Öppna den i Adobe Reader och gå igenom den.) I Adobe Reader kan du läsa och bearbeta pdf-filer. Läs i Appstore om vilka möjligheter som finns.

Ladda ner appen Evernote till plattan. Skapa ett konto.

Gå vidare till Kursuppgift 1 och Kursuppgift 2

När du är klar med hela modulen svarar du som vanligt på vår enkät.

Modul 6, spår 1

Evernote kan användas för att spara anteckningar, bilder, ljudklipp, filer och så vidare så att de går att komma åt överallt. Det går att använda Evernote både på internet och nerladdat till datorn (utöver användning på iPad och genom olika telefon-appar).

Skapa en ny anteckning. Välj ut en app du använt under kursens gång eller någon annan som intresserar dig. Skriv något om varför du valt appen och vad som gör den bra (eller rolig, intressant, usel etcetera). Öppna appen i fråga och ta en screenshot av något man kan göra med den. Lägg till bilden i Evernoteanteckningen.

Gå över till din dator, och logga in på ditt Evernotekonto på nätet. Lokalisera din anteckning och gör om den till pdf:

Enkla sättet: klipp ut text och bild, klistra in i Word och spara som pdf.

Mer avancerade sättet: ladda ner Evernote som program till din dator. Markera anteckningen. Välj Arkiv > Exportera > Exportera som enstaka html-webbsida > öppna mappen där den konverterade filen (.enex) ligger  > högerklicka på filen > välj konvertera till Adobe PDF.

Döp filen till Evernote_[ditt namn] och lägg i den gemensamma dropboxen via Dropbox på nätet.

Modul 6, spår 2

För uppgiften använder vi samma uppsats som Karin mejlade inför internatet:
Jonsson, Sandra & Wilson, Gabriella (2012) Ett lärorikt medarbetarskap - Medarbetares syn på medarbetarskapet inom högskola/universitet [C-uppsats] Blekinge Tekniska Högskola: Ronneby .

Ladda ner uppsatsen och öppna i Adobe Reader-appen.

Det finns många flera pdf-läsarappar, bland annat iBooks, Bluefire Reader, Evernote och pdf-notes. Testa gärna vad som går att göra med filer i mer än en app.

Läs avsnitt ett och två i uppsatsen. Bearbeta texten med hjälp av appen, stryk över, ringa in, gör "post-its" (anteckningar) och så vidare. 

Plocka ut nyckelbegrepp som du tycker är applicerbara på hur du har arbetat med appkursen och de erfarenheter du tar med dig, med särskilt fokus på lärande organisationer och medarbetarskap.

Vi kommer att ha en diskussion på vårt internat som grundar sig på den här övningen. Det du gör när du läser uppsatsen blir alltså ditt underlag, både för Karins diskussion och för app-kursen.

När du är klar med din fil klickar du på pilen och väljer ”Öppna i Dropbox”. Du får eventuellt upp ett meddelande om att anteckningarna du gjort inte syns i alla appar. Det stämmer – de syns till exempel inte när man tittar på dokumentet i Dropbox – men de ligger kvar och kommer fram igen om man öppnar pdf:en i Adobe Reader, eller i sin dator. De följer också med när man skriver ut dokumentet (dock inte post-it kommentarerna).

Namnge din fil Uppsats_[ditt namn] välj den gemensamma mappen som destination och spara filen.

Gå gärna in och läs andras filer och reflektioner.



OBS! Allas dokument blir tillgängliga för alla när de läggs i dropboxen.

Modul 5:2 LUBs e-böcker för dyslektiker

Mål

• Ha en uppfattning om hur talsyntes fungerar på iPads.

I LUBs e-boksguide finns information om vilka leverantörer som fungerar ihop med talsyntes eller som har egna lösningar med t ex uppläsningstjänster.

I normalfallet markerar man text på skärmen, klipper in den i talsyntesprogrammet och får den uppläst. Om böckerna inte lånas ut som vanliga pdf-filer kan det blir problematiskt – DRM-skydden förhindrar textkopiering.

Talsyntes + iPad är hittills inget utvecklat område. Daisy Reader-appen som finns går att använda om man är registrerad hos TPB.

Kursuppgift: Testa någon eller några talsyntesappar, och se hur bra de fungerar med pdf-filer (och låneböcker om det skulle gå, men vad vi vet går det inte). Det finns exempel på appar på ”Special needs”-sidan i e-boksguiden. Det finns också en del betalappar, som eventuellt har bättre funktionalitet än gratisvarianterna.
Samma enkät som för resten av modul 5 gäller. Här hittar du den. 

Jag har letat efter den här bilden, framförallt när vi skapade Modul 4 men inte kunnat hitta den. Idag dök den upp igen på Facebook.

Beskrivningarna av hur olika sociala medier fungerar är ganska träffande (utom den sista kanske, som ironiserar över att Googles egen "Facebook-utmanare" Google+ inte nått ut till de breda lagren). Det kan om inte annat vara intressant att se att det finns skillnader och få en uppfattning om hur olika tjänster förhåller sig till varandra.

Modul 5 - LUBs e-böcker

Utgångspunkten för den här modulen är att du får en referensfråga. En användare frågar efter en e-bok – om vi har den, på vilka sätt man kan läsa den och om man kan ladda ner den och läsa den på sin iPad offline.

Mål för modulen:

• Känna till och kunna använda LUBs e-boksguide.
• Kunna hitta och ladda ner e-böcker ur LUBs bestånd till sin iPad.
• Ha en uppfattning om vilka problem man kan stöta på när man använder LUBs e-böcker.

Vi har valt ut några titlar som listas i stigande svårighetsgrad (inte i bokstavsordning alltså, enklast först). En del leverantörer är okomplicerade, medan andra har krångliga villkor. Gå igenom så många du tycker att du orkar med.

Det finns i princip två typer av filformat för LUBs böcker: pdf och EPUB. Pdf-filer kan nästan alltid laddas ner utan större problem, och öppnas med vilken pdf-läsarapp som helst. EPUB-filer som lånas ut är belagda med DRM (Digital Rights Management). Beroende på förlagens villkor är DRM-skyddet olika starkt hos olika leverantörer. De har gemensamt att de måste lånas till appen Bluefire, auktoriserad med Adobe ID om man vill läsa dem på en iPad.

Böcker man köper i EPUB-format är inte alls lika krångliga att hantera, även om de också kan ha DRM som till exempel gör att de inte går att kopiera.

Till din hjälp har du LUBs e-boksguide. Se tips på vanligt förekommande krångel längst ner i det här inlägget. Om något i guiden är obegripligt så säg till så att vi kan uppdatera den!

• Bigman, D. (2010). Poverty, hunger and democracy in Africa: The struggle of the African people against poverty and hunger and for true democracy. New York: Palgrave Macmillan.
• Goldmark, Daniel (2005). Tunes for ’Toons : Music and the Hollywood Cartoon. University of California Press.
• Sjoberg, L., & Via, S. (2010). Gender, war, and militarism: Feminist perspectives. Santa Barbara, Calif: Praeger.
• Bem, S., & Looren de Jong, H. (2005). Theoretical issues in psychology: An introduction. GB: Sage Publications Ltd.
• Adorno, T.W. & Bernstein, J.M. (2001) The culture industry: selected essays on mass culture, Routledge, London.
• Barton, H. A. (1994). A Folk Divided: Homeland Swedes and Swedish Americans, 1840-1940. Carbondale: Southern Illinois University Press.
• Schutter, O. d. (2010). International human rights law: Cases, materials, commentary. New York: Cambridge University Press.

Generella saker som kan krångla till det när man vill låna en e-bok till en iPad:

• Leverantören kanske inte tillåter att e-böckerna laddas ner till bärbara enheter.
• Bluefire måste vara auktoriserat med ett Adobe ID.
• Ibland måste man skaffa ett konto hos leverantören innan man kan låna.
• Ibland måste man befinna sig i rätt vy för att hitta nerladdningsknappen.
• Det kan finnas begränsningar i tillgängligheten, till exempel bara licens för en användare åt gången. För att ta reda på vilken licenstyp vi har för en särskild titel kan man konsultera titellistorna som ligger i eboksguiden.

Om du vill gå vidare och ge dig på en riktig överkurs kan du testa ebrarys app. Instruktioner för hur du installerar den finns i på ebrarys sida i e-boksguiden.

När du är klar med modulen - fyll i enkäten som vanligt!

Modul 4 - Omvärldsbevakning

Den här modulen handlar om hur du kan omvärldsbevaka med hjälp av din iPad. Det går i mångt och mycket ut på att hitta bra appar till olika tjänster. Både vilka tjänster och vilka appar man gillar är högst personligt. Tanken är alltså att man ska prova på lite olika, jämföra och utvärdera.

Mål:

• Känna till de vanligaste apparna för att omvärldsbevaka.
• Testa och jämföra olika sätt att omvärldsbevaka.
• Skapa ett Twitter-konto och följa minst femton andra twittrare (personer eller organisationer).

När du är färdig med modulen, fyll i enkäten som vanligt. Klicka här för att komma till enkäten

Skaffa de konton du behöver via datorn, inte via plattan. De flesta appar vill att du har ett konto innan de går att använda. Vi vill att du skapar ett twitterkonto, och sedan går vidare med de andra när du vill och hinner.

• Twitter 
• Facebook (Howcast om hur du skapar ett konto)
• LinkedIn
• Google Reader (skapa konto uppe till höger på sidan). Google-kontot kommer du också att ha användning för i nästa modul.

Om du inte laddade ner appen Howcast i förra modulen kan det vara läge att göra det nu. Där finns många filmer om hur man kan använda de olika tjänsterna i den här modulen. (Filmerna går att se på nätet, men på Safari i plattan blir det oftast inte så snyggt.)

Twitter
Allt som skrivs direkt på Twitter är offentligt och sökbart. (Men man kan också skicka privata meddelanden.)

Det fina med Twitter är att det är snabbt och aktuellt. Man kan ha direktkontakt med vem som helst som finns där, och själv sprida information. Det är däremot inte överskådligt eller beständigt, vilket kan kännas besvärligt innan man vant sig.

Man kan göra väldigt mycket med Twitter, men man behöver inte göra väldigt mycket. Man kan ha stor nytta av att följa andra användare, eller till exempel på avstånd hänga med i en konferens där folk twittrar.

Kursuppgift: Ett bra sätt att komma igång är att söka fram Anna-Stina Takala som är utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm. Hennes twitternamn är @bibliobuster. Hon har gjort listor över både ”biblioteksfolk” och ”biblioteksinstitutioner”. Man kan välja att följa en hel lista (bered dig på många tweets) eller plocka ut intressanta konton man gillar.

Filmen visar hur Twitter ser ut på nätet. Ladda ner Twitters officiella app och jämför hur du upplever innehållet i ditt konto. Testa gärna också ytterligare någon app – gäller i synnerhet den som redan har haft Twitter ett tag. Sök på Twitter i Appstore och få fram många valmöjligheter.



Facebook
Facebook är en social nätverkstjänst. När du har skapat en personlig profil kan du lägga till andra användare som vänner och interagera med dem genom att till exempel skicka meddelanden, posta länkar och bilder på deras sida eller kommentera deras status.

Förutom att se vad dina vänner gör kan du följa olika verksamheter som finns på Facebook, till exempel bibliotek. Ditt nyhetsflöde blir ett sätt att omvärldsbevaka.

För att följa en sida (till exempel en organisation, eller ett bibliotek) letar du upp dem och trycker på ”Gilla” på deras sida.

Ni som skapar nya konton på Facebook:
Det går bra att vänta med att lägga till vänner, lägga in foto och lägga in uppgifter om er själva. Gå vidare genom att ”Hoppa över det här steget”.

Längst uppe i högra hörnet på profilsidan finns en pil. Klicka på den och gå in på ”Sekretessinställningar” för att välja vilka som kan läsa dina inlägg och titta på din ”vägg”. Den blir automatiskt offentlig. Välj ”Vänner” om du vill att bara dina Facebook-vänner ska kunna se dina inlägg.

Det finns även andra inställningar du kan göra under den fliken. För att se hur de som inte är dina vänner ser din profil kan du trycka på knappen ”Visa som”.

Kursuppgift: Titta på gruppen Svenska bibliotek på Facebook och välj ut några bibliotek att gilla. Det går också att följa hela listan på en gång (bered dig på många inlägg).

Facebooks egen app.

Ingen av oss är särskilt förtjust i Facebooks app. Testa den gärna för att se vad du själv tycker. Vi rekommenderar istället att du använder webbversionen i Safari (som inte är perfekt den heller, men åtminstone bättre än appen).


LinkedIn
LinkedIn är precis som Facebook en tjänst för att nätverka, men med fokus på professionellt nätverkande.

Tjänsten är till för att hålla kontakten med nuvarande och tidigare kollegor. Tanken är att man med hjälp av sitt nätverk ska hitta nya samarbeten och eventuellt nytt arbete.

I LinkedIn kan du omvärldsbevaka genom att vara med i olika diskussionsgrupper. När det händer saker i grupperna får du (beroende på vad du ställt in i din profil) mail med de senaste diskussionerna.

Du får också regelbundet mail som talar om vilka nya kontakter som dina vänner/kollegor knutit, samt om de uppdaterar information i sina profiler.

Kursuppgift: Leta upp en eller flera kollegor att knyta kontakt med.

LinkedIn i App Store.

Så här skapar du din profil:


RSS
RSS är ett sätt att följa uppdateringar från sajter som uppdateras regelbundet, till exempel nyhetssajter eller bloggar.

Du behöver en så kallad RSS-läsare där du lägger in flöden från de sajter du vill bevaka. Sen har du alla uppdateringar samlade på ett ställe, och slipper besöka varje sajt för sig och själv hålla reda på när de senast blev uppdaterade.

Kursuppgift: Testa appen som heter MobileRSS HD FREE. För att logga in använder du ditt Google-konto.

Prenumerera på nyheter från någon dagstidning som du brukar läsa. Eller följ någon blogg, till exempel den här om vår app-kurs eller bibliotekschefen på Södertörns högskola.

Det finns flera appar för att följa RSS-flöden. Blir du sugen på att testa nån mer är det bara att söka på RSS i App store.

MobileRSS HD FREE i App Store.

Social magazine / Personalized magazine / Digitalt magasin
Det finns flera iPad-appar som samlar och presenterar innehåll från flera olika sociala tjänster i ett tilltalande gränssnitt, ofta efterliknande tryckta tidskrifter.

Exempel på sådana är Flipboard (Apples val till ”app of the year 2010”), Zite och Persona.

Kursuppgift: Ladda ner någon av apparna och lägg till något eller några av dina konton. Man kan också leta upp RSS-flöden inifrån apparna och bara använda dem som ”tidningar” om man vill det.